Alptoppens Ros

D7 G D7 G (Joddel) G D7 G Nu skall jag framsjunga en visa om mig, som kommer att väcka förstämning hos dig. G G7 C G E7 A7 D7 G Den börjar med kärlek i berg och i dal, och slutar med våldsdåd och rutten moral. D7 G D7 G (Joddel) G D7 G Där växte i dalen två blommor en dag, den ena var vacker, den andra var jag. G G7 C G E7 A7 D7 G Den tredje i fjärde vi lysning tog ut, den femte i sjätte tog kärleken slut. G D7 G Vi byggde en hydda på alptoppens snö, där skulle vi leva där skulle vi dö. G G7 C G E7 A7 D7 G Åtminstone jag, detta framstod med skräck, när jag blivit utlåst fem nätter i sträck. G D7 G Var morgon hon peka' mot alpernas topp, och sade: "Ack, Fingal, vill du kila opp, G G7 C G E7 A7 D7 G dit ej några mänskliga fötter kan nå, och plocka en alpros åt mig, eller två?" D7 G D7 G (Joddel) G D7 G Det verkade misstänkt att hon ville va', så ensam i hyddan vareviga da'. G G7 C G E7 A7 D7 G Så i stället för att leta blommor i snön, jag stanna' bak hyddan och speja i lönn. G D7 Då slank genom dörren en Sankt Bernhardshund, G och efter slank Sankt Bernhard själv om en stund. G G7 C G E7 A7 D7 G Där satt dom och hångla' och drack Eau de Vie, och jycken med kaggen om halsen slog i. D7 G D7 G (Joddel) G D7 G Då sprängde jag alphyddan med dynamit, det ekade länge och doftade sprit. G G7 C G E7 A7 D7 G Sen grät jag en tår under stjärnornas tak, ty visst var det synd på så'n prima konjak. G D7 G Moralen i visan är kort och burdus: Låt bli att på alptoppar bygga dit hus! G G7 C G E7 A7 D7 G Förlita dig ej på systemleverans, på helgon, ej heller på ombud med svans! D7 G D7 G (Joddel) (2x)