Ensamhetens Hav

A E A Men åren gå och ensamheten växer Bm E E7 du står en dag vid stranden av dess hav. A E A Det kastar ej semesterblå reflexer, Bm E A det var din vagga – det ska bli din grav. A E A Det är din lut, det är din stränga skola. Bm E E7 Det smakar fosfor och metall och salt A E A när dessa bittra vågor överspola Bm E F med mörk kemi din innersta gestalt. F F F Dm G C C F G F F A# C F A E A Du märker plötsligt hur de tystnat alla: Bm E E7 menageriers, alla städers ljud, A E A och plötsligt ville du till jorden falla. Bm E Bm Som fromma göra när de möta gud. Bm A E Ahhhhhhh ah ah ah Bm E A Som fromma göra när de mööööööta... gud.