Månvisa

Em H7 När månen vandrar på fästet blå Em H7 och tittar in genom rutan, Em H7 då tänker jag understundom så Em H7 och knäpper sakta på lutan: G D7 Vad du är lycklig, du måne klara Em H7 som får så högt över jorden fara Em H7 Em och blott se på, och blott se på. Em H7 Visst ser du dårskaper utan tal, Em H7 det kan man nog hålla troligt. Em H7 Båd´ älskande som förgås av kval Em H7 och älskande som har roligt. G D7 Väl ser du tåren, från ögat rinner, Em H7 men sorgen aldrig upp till dig hinner - Em H7 Em det är för högt, det är för högt Em H7 Spektaklet tröttar dig inom kort Em H7 det kan man inte förtänka. Em H7 Då går du bara helt enkelt bort, Em H7 man tröttnar också att blänka. G D7 Så blir du borta i några dagar Em H7 och kommer åter när du behagar Em H7 Em och ser på oss, och ser på oss.