Svarta Hem

F Am Em F Vers 1 F Am Em F Jag sitter i en teater-bar och ritar av ett par. F Am Em F Sätt dig ner en evig stund och smaka på min mun. F Am Em F Jag kan ha kallat dig labil men du är sublim i mitt liv. F Am Em F Välj sida av min säng och kyss mig i ditt regn. Vers 2 F Am Em F Mina drömmars huvudstad blir mindre dag för dag. F Am Em F Jag är Cobain i futurum och tystnaden i tysta rum. F Am Em F Utanför med magen bar, Tar marken emot snö av karlarnas karl. F Am Em G Hon som skrivit pjäsen här går runt och kallar sig Pierre. Brygga G Se dig om G7 Det är mig du drömmer om Refräng F C Em F Du är gömd i din barndoms kö, där du stångats med en man som velat dö F C Em F Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer och du tror att det är det som bär dig F C Em F Men när bar-pianistens Uffesång träffar den ton som du var F C Em F Då är du ensam igen, trots din ständiga vän, Du är som vackrast i ditt svarta hem Vers 3 F Am Em F Min mormor dog idag, Hon sa: ”jag dör där jag föds” F Am Em F När kylan drog mig ner gjorde hon rätt av mina fel F Am Em F Jag kommer lifta till hennes grav med dekadensens lilla barn F Am Em G Och se botten av gravölsglas med den vackraste jag har Brygga G Se dig om G7 Det är mig du drömmer om Refräng F C Em F Du är gömd i din barndoms kö, där du stångats med en man som velat dö F C Em F Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer och du tror att det är det som bär dig F C Em F Men när bar-pianistens Uffesång träffar den ton som du var F C Em F Då är du ensam igen, trots din ständiga vän, Du är som vackrast i ditt svarta hem Mellanspel F Am G F Refräng F C Em F Du är gömd i din barndoms kö, där du stångats med en man som velat dö F C Em F Från ditt sovrumsfönster ser du världens städer och du tror att det är det som bär dig F C Em F Men när bar-pianistens Uffesång träffar den ton som du var F C Em F Då är du ensam igen, trots din ständiga vän, Du är som vackrast i ditt svarta hem F C Em F